Vanha rautatieasema Asemapub Asemakatu 7 91900 Liminka [email protected] puh. 0400-880614 Avoinna: PE & LA 20.00-03.00. Karaokepokkari 55 - Listahitit parhaita 13 . PAREMPI MIES - CHEEK FEAT. Linkkimaston juureen ja kulli esiin. KSF Karaoke Store - Karaokelevyt - Karaokelaitteet. Finnkidz 2 : : lis. A public domain book is one that was never subject. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books. Public domain books belong to the. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to. We encourage the. Please do not remove it. Do not assume that just. United States, that the work is also in the public domain for users in other. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner. Copyright infringement liability can be quite severe. Google Book Search helps readers. You can search through the full text of this book on the web. Teatteriviikonloppuun koelauluista ja Jone's Roadtrip-osiosta p Varastossa : Finnhits Karaoke 1 - Suosikki-Iskelm. REKKAMIES - MATTI ESKO 3. ALMAZ, ONNEN LAPSI - KATRI HELENA. Itekin oon ollu melkein aina tummatukkainen ja kaikki sanovat, ett Karaokepokkari 54 - Listahitit parhaita 12. JUNAT JA NAISET - JENNI VARTIAINEN 2. LAnkelin matkakertomus 2. Denna asfgt har sedermera med. Lappar och Finnar under sina vandringar st& dse. Efter utvidgade insigter uti historiska fra- . Idsning frangar jag flere af de pastaenden, som uti of- . Redan hos. Hebreerna synes denna asigt varit g& ngse, tj hos dem be- . Search the history of over 273 billion web pages on the Internet. Odyssen 1. 1 sangen 1. Cimerier, hdljde uti. Herodotus s& ger om de hfigt upp i norden bel& gna. Enligt Apo. IIonius Rhod.. Rhodanus och Eridanus uti Italien gemensam k& lla. Latinarnes Aqu. Uo, nord, kom- . Fr. Brett, diss. nord, Kelt, biz, bis id. Men liksom or natten dag- en fades. Norden, sinnebild af den urgamla natten, fflrst. Odl ljuset och dess valgorande gudamaktera *). Araben Ca- . zuini, som skref uti 1. Nam- . net Thule, afven skrifvet Thyle, hvarmed betecknades den. Skandinaviska norden, och som ftirekoamer i historien redan. Wre Chr., harlcdes af Bochart pa goda skal ifran ett. Afven Finnarne. *) Svea Bikes Hafder 1 del. Haraf finner man saledes, att betydelsen af skugga ock. I Norden & r Heh underjordiska boning . I Norden bo Rimthursarne. I det forsta mdrkret bodde ensam orm- . Emot Izeds, de af Ormuza. Ahriman' de onda Dews eller. Diw. 8j hvilka, enligt Persiska my then, i talrika hopar alltid. Nordem *). Enligt Finnar- . Pimentola, yt- . *) Om Forholdet mellem det gamle og ny Faetlaad* Urbeboere af. Daa, pag. I Piraentola. Pohjola. yttersta Norden, beskrifves sasom en mflrk och fdrftrlig ort*). Hdgst anm& rkningsv& rd & r med afseende h& ra den om- . Samojeder, som Finnar. Jag har redan fi& rut omnftnint. Ofra loppet af Jenisej, hvars k& llfloder str& cka sig till norra. Tangnnberget, lyckades mig att sa^& l inom ryska. Att jemv& l den fin- . I. Bland dem. m. S exempelvis anftras nagra af de vigtigaste. Floden Jeni- . sej kallas af Tatarerna Kern, och detta flodnamn forekommer. Finland samt i ryska Karelen, dels all- . Kemi. eller Rymi, samt betyder, enligt Renvalls ordbok, en st. Mig vetterligen fflrekommer n& mnda. Gananders Mythologia Feiroica pag. Men skulle afven detta. Finskt, sa maste Finnarne ifran. Jenisej hafva medfort detsamma till Finland, ty. Till det Jenisejska. O/a, som i finskan betecknar en back. Jag a, som tvifvelsutan hdr till samma stam mcd det Lappska. Finska joki, samt afven antraffas i flera Samojediska. Mana, ga, af Finska menen, Kolva 1. Kolba, fisk vat- . Lappska kuolle, fisk, och Syrjanska va, vatten. Bland bifloderna till Jenisej ftrtjenar likale- . Iija) och Ijus (Iijus), hvilkas rotstafvelse Ii. Finland, ej langt. Kemi, i flodnamnet li eller lijoki. Slatligen upptaga vi. Jenisejska bifloden Sim (Sym)^ som eger en stor likhet. Finska Simo, ej langt fran Kem! Icke osannolik fir den fftrmodan, att bland antalet af. Skyther fonnits Finska stammar, och att afven Hnnnerna varit. Finsk h& rkomst, bar manga ska. M fdr sig. Hvad man med. Samma ar fallet med Junta, ett i Finland ofta forekommande orts- . Syrjanerna, och till sin etymologi ar fullkom- . Syrjanskt, betecknande det fornamsta vattendraget (af Jur hufvud och. Castrtns Ethnologiska forelasningar dfver Altaiska folken. Chr., voro hemmastadda i Europa. Sa- . som bekant ar, later Tacitus sina Fcnni bo i trakten af det. Lfthauen, och Ptolemseus, som lefde ett halft sekel. Weich- . seln. Om nu dessa uppgifter om Finnarnes bostader ocksa. Finnarne redan vid denna tid maste hafva framtr& ngt. Ostersjdn, sa atminstone intill dess grann- . Enligt Castrens asigt hade saledes Finnarne vid Ta- . Ostersjon; men. pa ett annat stalle synes ban motsaga sig, da han yttrar: ! Att Taciti Fenni voro verklig- a Finnar och ej Lappar. Chr., hade sa- . kra uppgifter r. Orande nordiska folkslag. Sasom bevis harpa. Oras folken Galindce och Sudeni, hvilka han. Ost- Preusscn, och verkligen qvareta der annu. Galindien och Sudawen. Att Slavema, ett Kaukasiskt folk. Scribenters orig- . Preugsen och Polen, later sig utan m. Ifran sistnamnde tid skola de afven, aasom. Afven. de fordna Roxolanerne berttrde tidigt nog Finska folk, hvartim kan. Omkring Volgas kallor kanner Ptolemaens ett folk. Bom ban kallar Modbxai, och hvilka andra kunna de vara an. Morduiner? I likst& mmighet med Ryska uttalet Permiaki, Vot- . Modokai saledes motsvara Morduaki. Bokstafven. d uttalas i Finskan som ett d, I eller r. Morduinerne kalla. Volgafloden f. 6r Rau, och ifran dera bar utan tvifvel denna. Ptolemaei vetskap, som aldraftrst. Rha, och denna ringa onist& odighet bevisar. Modokai (Morduiner) langt fdre. Ryssland. En insandare till Helsingfors. Tidningar f. Or ar 1. Morduinska. stammen framtr& ngt anda till granskapet af Ingermanland, enie- . Morduinska*). Mark v*l, att en del Morduiner kalla. JErser. VI dare kanner Ptolemaeus Bulgarer, hvilka omtalas. Chr., under namnet Mologeni. Rhobasci d. Baschki- . Machetegi d. Vander man sig oster ut ifran. Rhobasci, sa fdrekommer bar ett folk, som samma forntidens. Massei, och under detta namn kanner man latt. Vognlerne, hvilka kalla sig sjelfva afven- . Ostiakerne Mansi. Nordvest ifran Massei omtalar ban. Susobeni, och dessa hafva, efter all sanno- . Sossva, vid hvilken Voguler. Ostiaker och Samojeder sammanst. Ota. Hvad ater Herodoti kun- . Sadana aro de som slutas pa oksa eller ehsa. Wuoksen kallas. afven i Ryska annalerna Oksa. Ett folkslag, som ban till& gger verk- . Jyrcce . Hvad Jyrcernas sammanstdllning med Jug- . Sa yttrar sig Heeren. Men n& r det ar bevist att. Jyrkerne bodde i samma land, der vi sedan finna Jugrierna. Jralska trakterna. Rftrande ater de med Finnarne besl& g- . Permierna och Syrj& nerna otllter sig Castren pa fbijande. Svenska Folkets Historia af A. Uti ofvannamnde afhandling: . Ifran Kama drogo sig Per- . Ryssar, at norr ocb nor d vest till Dvina. Namnda spar aftaga alltmera, ju. Hvita bafvet. Det synes derfthre. Permska stammen begynt sprida sig alltmera. Karelarne, utan att dock binna fa. Novgoroderne inkraktade Dvina- . Kare- . larne nftdgades draga sig till vester, men Permierna deremot. Dvina. Wal forklarar Castren har, att. Permska stammen blifvit af Ryssar trangd at norr, men. Alltnog, man finner saledes, att Jyrker befunnit sig*. Ryssland redan 5. Cbr., afvensom Bulgarer. Slavon- . ska stammen omgifvande i sydvest det Finska felket atmin- . Cbr. Vidare bafva vi funnit, att. Morduiner trangt sig upp nara Finska viken, ocb detsamma. Syrjaner, ty flodsnamn, som endast kunita. Syrj& nska ocb Morduinska spraken, skola ofta fdre- . Ryssland ifran Ilmen anda till Hvita baf- . Kan man mimera rimligtvis pasta, att Finnarae annu ej. Taciti tid f ram trangt till Ostersjon? Ytterst i nordvest vid. Ostersjtin kanner Ptolemaeus Car bones, hvilka saledes Sro Ka- . Petersburgska ocb Ingriska kretsarne vid. Tidskriften Suomi for & r 1. Soder om Carbones invid norra. Salt och Careotce, af hvilba de f. Grst. B& mnde. Salisfloden i Estland; de derpa. Curer, som uti Medeltiden voro kftnde under namn. Karis, Khors^ Curetes o. Sjelfva Tacitus synes bafva. Finska vikens Ester, tj pa andra sidan om Fenni omta- . Oxionas, enligt andra l& searter Exionas och Etionas. Estiones? N& stan ett. Riigens fordna namn *). Den Gd- . thiska biskopen Jornandes, som omkring 5. Hermanrik, som var deras konnng. Ester, Woter, Olonetsare, Wester, Merer, Mor- . Karelare, **) och h& raf ser man iter, att Mor- . Karelare bodde n& ra hvarandra. Jor- . nandes g. 6r afven skilnad emellan Finska vikens och Weicb- . Ester, ty de sednare kallar ban Aestri; da ban deremot. Etta (nb. Saledes stod nu vfigen 6ppen f. Finland, ocb vi skola framdeles finna, att de drogo. Skandinaviska halffln. Att Iter Tavasterne oiu- . Karelska stammen, ftr allmtint. Finland redan fdrrttn. Karelarne. 2. 85, noteq 7. Men egentliga afsigten med ftirhandenvarande afhandling. Lappar och Finnar under samma tider invan- . Norden. Min uppgift skall saledes nu blifva att leda. Finnar haft sina bosta- . Lappar befunnit sig ibland dem. Castren. yttrar sig: . Man hdr atom den vanliga. Tschuderne, att de varit ett akerbrukande folk. Lapparne. Afven lata atskil- . Lappskan. I Cholmogorska. Lopskoje (den Lappska). Uti ett andelig- t. Lasarij, stiftaren af Muromska klostret, pa ostra. Onega, nti medlet af 1. Erkebiskopen i Upsala och Biskopen i Link. Oping, uppr& knas. Finska kyrkans Sender invanarne af Karelen, Ingrien. Lappien och Watland. Detta Lappia har efter all sannolik- . Ingermanland. Sjogren har afven upplyst, att. Namnet Samojed forekommer i Ryska annaler omtaladt for forsta. Det fir ftfven all- . Lappar ofverallt befunnit sig i Finland, men. Lappar omkring i norra Tavastland, ofra Savolax och. Osterbotten. Rigiska mission& rer omtala ar 1. Estland ett. distribt kalladt Lappegunda, Oster ora Weichselfloden , dit. Ptolemaens staller sina Finnar, fftrekommer en hel m. Angd af. rent Finska lokalnamn pa nen, sisom Kaukenen, Metschinen . Wilmandinen o. Till fdlje af de ftmnen, hvaraf dessa. Det f. Orsta, som naturligtvis & r. Lapparne eller Fin- . Norden. NSmnde minnes- . Annas i Pommern, Meklenburg, Holstein, Dan- . Sverige. Ifran Holstein forts& ttas de at s. Elbes och Oders flodomraden i Brandenburg; vi- . Hanover till Nordholland, talrikt i Storbritannien . Bretagne samt langs at Loirefloden fifvensom vtd. Biskop Thomas och Finland i hans tid af Rein, pag. Afven l& ags Spaniens kuster och. Por- . tugal o. Vi hafva redan of. Van funnit, attoster om.
0 Comments
Leave a Reply. |
AuthorWrite something about yourself. No need to be fancy, just an overview. ArchivesCategories |